Organisationen MÄN, som får mångmiljonbidrag från flera myndigheter, uppges ha skyddat en man i ledande position som under 2026 har anklagats för att ha utsatt flera kvinnor för sexuella trakasserier. Kvinnorna beskriver sexuella närmanden, kommentarer om deras sexliv och att mannen bland annat ska ha hört av sig till dem på nätterna.
Och det är ju inte första gången som en man som utåt förespråkar jämställdhet anklagas för övergrepp på kvinnor.
Vi minns nog alla skandalen kring Kapten Klänning, eller Göran Lindberg, som han egentligen heter. Den tidigare polischefen som använde sitt engagemang i genusfrågor som en fasad för sina egna övergrepp.
Så hur ska vi kunna lita på att män som säger sig förespråka jämställdhet faktiskt också lever som de lär? Hur vet vi att mannen som säger sig stå upp för kvinnors rättigheter inte bara använder det som en dimridå för sina egna brott?
Att utåt vara en förespråkare för jämställdhet är dessutom en ultimat täckmantel för en förövare. Och vet ni? Det har förövaren koll på.
Det korta och rätt deprimerande svaret är att vi aldrig kan veta.
Vad som sker bakom någons fasad är nämligen svårare att upptäcka än vad de flesta av oss verkar tro.
Att utåt vara en förespråkare för jämställdhet är dessutom en ultimat täckmantel för en förövare.
Och vet ni? Det har förövaren koll på.
Han vet att den kvinna som han utsätter för övergrepp kommer att bli mer ifrågasatt om han utåt sett verkar vara en man som går att lita på. Någon som står på kvinnors sida och kämpar för kvinnors rättigheter.
En man med hög status i samhället anses också ha hög trovärdighet. Och en man som verkar trovärdig, på grund av den han är, är någon som vi litar mer på. Oavsett om det han säger är sant eller inte.
Därför behöver vi i stället kunna lita på våra organisationer och myndigheter. På att de står upp både för lagar och för sina egna värderingar. Och på att de lyssnar när larmet går.
Men i den här soppan blir det tydligt att även organisationen MÄN har skyddat den anklagade mannen. För kvinnorna har larmat internt. Men ingen har lyssnat.
En extern utredning visar dessutom att organisationens styrelse kan ha brutit mot flera lagar genom att inte agera.
Men när Aftonbladet, i sin annars ganska välskrivna artikel, skriver ”ett fåtal kvinnor” i stället för ”ett flertal” håller jag på att tappa det fullständigt.
Så vad gör vi då? När varken mannen eller organisationen går att lita på?
Då krävs det modiga kvinnor och fria, granskande medier.
Men när Aftonbladet, i sin annars ganska välskrivna artikel, skriver ”ett fåtal kvinnor” i stället för ”ett flertal” håller jag på att tappa det fullständigt.
Det får faktiskt vara slut med förminskande omskrivningar nu. Både från medier och från myndigheter.
Och det blir också väldigt tydligt att granskningen av organisationer som MÄN, som påstår sig göra gott, är alldeles för bristfällig. Våra skattemedel ska givetvis inte gå till dimridåer och luftslott – som i stället för att jobba för rättvisa skyddar förövare.