I Sverige lever omkring 36 000 personer med skyddade personuppgifter. Tre av fyra är kvinnor och barn. Vi är två av dem.
Sedan den 25 maj 2026 finns en nationell väg ut för personer som vill lämna organiserad kriminalitet. Genom att ringa 114 14 kan avhoppare slussas vidare till rätt stöd och få hjälp att bygga ett liv utanför kriminaliteten.
Någon motsvarande nationell och sammanhållen väg ut finns inte för kvinnor och barn som tvingas fly från våld. Vi vet vad det innebär att försvinna, och att försöka navigera i ett samhälle som inte är byggt för den som måste leva gömd.
Inför valet 2026 har vi därför ställt samma fråga till samtliga riksdagspartier:
Varför finns det inte samma upplägg för våldsutsatta kvinnor och barn som tvingas gömma sig, som för gängkriminella avhoppare?
Ska kvinnor och barn som lämnar våld få en motsvarande väg ut? Och vem ska i så fall bygga den?
Vi två som ställer frågorna till våra folkvalda är alltså två kvinnor som själva lever med erfarenheten av att lämna våld och konsekvenserna av att behöva leva skyddat.
Vi har frågat vad som händer när kvinnan faktiskt försöker lämna våld.
Det gör att vi vet att vägen ut inte bara handlar om att lämna en våldsam partner. Det kan handla om att hitta en säker bostad, få ekonomin att fungera, skydda barnen, hantera myndighetskontakter, få vård och stöd, samtidigt som risken för att skyddade uppgifter röjs kan få konsekvenser för hela familjens säkerhet.
Därför har vi inte enbart frågat partierna hur de vill bekämpa mäns våld mot kvinnor. Vi har frågat vad som händer när kvinnan faktiskt försöker lämna våld.
Såhär löd svaren:
Miljöpartiet vill ha en samlad ingång till samhällets stöd, där kvinnan kan få hjälp med bland annat vård, psykiatri, skyddat boende och ekonomi. Partiet vill att staten finansierar systemet och att stödet ska finnas så länge det behövs. MP vill också införa en flyttpeng för kvinnor som tvingas byta bostad på grund av skyddade personuppgifter eller upprepade flyttar.
Miljöpartiet svarade på frågorna via mail men bjöd inte in till något möte som vi efterfrågade.
Vänsterpartiet säger ja till ett nationellt system, men betonar att kvinnor och barn som lämnar våld befinner sig i en annan situation än personer som lämnar organiserad kriminalitet. Partiet lyfter bland annat trygghetsteam, skyddat boende, bostad, ekonomiskt våld och stöd efter separation. Vänsterpartiet vill se en långsiktig lösning, men lämnar flera frågor om exakt organisation och ansvar öppna.
Vänsterpartiet svarade på frågorna via mail men bjöd inte in till något möte som vi efterfrågade.
Centerpartiet säger ja till ett nationellt lämnasystem och vill se ett nationellt program med en tydlig ingång och samordning mellan de aktörer som behöver vara involverade, bland annat polis, socialtjänst, Skatteverket, Försäkringskassan, vården och psykiatrin. Partiet vill också att kvinnor snabbt ska kunna få skyddat boende och att det ska finnas en nationell prioritering för säkra bostäder. Staten ska enligt C finansiera och möjliggöra de nationella delarna av systemet.
Centerpartiet erbjöd ett möte med Helena Vilhelmsson men det krockade med våra kalendrar så vi sågs digitalt.
Kristdemokraterna vill att det ska finnas en väg ut för den som vill lämna snabbt, med omedelbart stöd. Partiet lyfter en kontaktperson eller samordnare som kan följa den våldsutsatta genom kontakten med flera aktörer och nämner bland annat skyddat boende, säkerhet, juridiskt stöd, ekonomi, egen bostad samt långsiktigt psykologiskt och socialt stöd.
KD anser vidare att staten ska ta ansvar för den övergripande samordningen, samtidigt som socialtjänsten enligt partiet ska ha ett centralt ansvar för att snabbt erbjuda stöd och förändra kvinnans situation. Stödet ska kunna finnas kvar tills kvinnan nått en varaktig stabil livssituation.
Kristdemokraterna svarade på frågorna via mail men bjöd inte in till något möte som vi efterfrågade.
Liberalerna säger ja till ett nationellt lämnasystem, men sticker ut genom att peka ut Jämställdhetsmyndigheten som samordnande aktör. Centerpartiet vill ha en nationell kontaktperson och en samordnad kedja mellan bland annat polis, socialtjänst, Skatteverket, Försäkringskassan och vården. Miljöpartiet vill ha en samlad ingång och Vänsterpartiet ett nationellt system med bland annat trygghetsteam och långsiktigt stöd.
L lyfter även juridiskt stöd, bostad, skyddat boende och så kallade kvinnofridshus där flera samhällsaktörer kan samverka. Liberalerna vill också stärka stödet till skyddade boenden genom statlig finansiering och att stödet ska finnas så länge det behövs.
Liberalerna skulle återkomma om möte men återkom inte med det utan svarade istället skriftligt.
Socialdemokraterna vill se nationella riktlinjer och ett nationellt program för vägen ut ur våld, samtidigt som att genomförandet till största del ska ligga på kommunerna. De lyfter bland annat samverkanshus där fler samhällsaktörer kan samverka kring den våldsutsatta, samt ökad specialisering inom rättsväsendet. Partiet vill också stärka brottsoffers rättigheter genom en samlad brottsofferlag och samtidigt begränsa förövarens rörelsefrihet genom områdesarrest, istället för att kvinnan ska behöva begränsa sitt liv.
Socialdemokraterna bjöd in till digitalt möte där vi träffade Sanna Backeskog och Teresa Carvalho.
Moderaterna tar inte tydlig ställning för ett nytt nationellt lämnasystem. I stället ligger framförallt fokus på åtgärder mot förövaren; som skärpta kontaktförbud, hårdare straff, kriminalisering av psykiskt och ekonomiskt våld, säkerhetsförvaring och elektronisk övervakning.
Moderaterna svarade på frågorna via mail men bjöd inte in till något möte som vi efterfrågade.
Sverigedemokraterna svarade snabbast och hade inom ett dygn ordnat en tid för lunch i riksdagen tillsammans med Jimmie Åkesson, Henrik Vinge, Linus Bylund, Sara Gille, Caroline Lindgren och Louise Holm och var det enda partiet som tog med sin partiledare.
Jimmie Åkesson sa att ”det här är ju ganska självklart egentligen” och Henrik Vinge sa att ”det flesta kommer med problem, men ni har ju en lösning”. Sara Gille hade egna erfarenheter av att fly en våldsam man och att leva med skyddade personuppgifter och kunde väl förstå de problem som finns idag när ingen sammanhållen väg finns.
Kort efter mötet kallade Sverigedemokraterna till presskonferens och presenterade ett omfattande reformpaket för våldsutsatta och gömda kvinnor och barn. Där fanns bland annat förslag om en halv miljard till fler skyddade boenden, samordnare som hjälper kvinnan genom vägen ut och en trygg kontaktpunkt för kvinnor och barn i kris. Partiet föreslog också ekonomiskt stöd, hjälp med bostad, ett nationellt centrum för traumabehandling och en kvinnofridskommission.
Förslagen ovan finns nu även med med i Sverigedemokraternas valmanifest.
Om två dagar är det val och vi kommer följa upp denna fråga med de partier som bildar regering inom kort. Då blir det upp till bevis om engagemanget för gömda kvinnor och barn är genuint, eller bara valfläsk.