Under 2025 medverkade advokat Karin Lavén i podcasten Vi som kämpar för våra barn. Där medverkade också hennes klient anonymt och under pseudonym. Kvinnan berättade om våld i en nära relation, samtidigt som en vårdnads- och verkställighetsprocess pågick.
Mannen som kvinnan uppgav hade utsatt henne för våld anmälde därefter Karin Lavén till Advokatsamfundets disciplinnämnd.
Nu har nämnden sagt sitt: ärendet föranleder ingen åtgärd.
Kärnfrågan var inte om uppgifterna i podcasten var sanna, utan om Karins agerande var förenligt med god advokatsed.
Enligt anmälaren hade Karin agerat i strid med god advokatsed genom att medverka i ett offentligt poddavsnitt under den pågående vårdnads- och verkställighetsprocessen.
Mannen hävdade bland annat att podcasten innehöll ensidiga, allvarliga och osanna anklagelser mot honom och att Karin genom sina uttalanden hade förstärkt och bekräftat klientens uppgifter.
Klienten intervjuades under pseudonym, men enligt anmälaren gick hennes identitet ändå att utläsa för personer med tillgång till offentliga handlingar och domar i målet.
Karin uttalade bland annat:
”Det måste ha varit så fruktansvärt.”
Efter publiceringen uppmanade hon till spridning av avsnittet och marknadsförde podcasten i sociala medier.
Mannen menade att spridningen riskerade att påverka omgivningen kring barnet och den pågående rättsprocessen. Enligt anmälan hade podcasten också lett till reaktioner i barnets skola och i kontakt med socialtjänsten.
Rättssystemet tystar absolut ned våldsutsatta kvinnor och barn. Bara det faktum att en kvinna i en process inte ska kunna berätta vad hon utsatts för utan att riskera att förlora vårdnaden visar hur systemet brister.
Skarven mellan två processer
Karin Lavén har en annan bild av situationen.
I sitt yttrande till disciplinnämnden beskriver hon podcastmedverkan som en del av en bredare rättspolitisk debatt om brister i rättssystemet, våld mot kvinnor och barn samt mänskliga rättigheter.
Hon hänvisar också till att hon tidigare deltagit i offentlig debatt om rättsfrågor genom medier, remissvar och sociala medier.
För Karin handlar advokatrollen därför inte bara om det som sker inne i domstolen.
– Advokater bör delta i den rättspolitiska debatten och ta mer plats än vad vi gör i dagsläget. Vi arbetar i systemet och behövs för att balansera och belysa brister.
Hon beskriver tidpunkten för podcasten som skarven mellan två processer.
– Det var i skarven mellan två processer. Tingsrätten hade avslagit ansökan om verkställighet så jag tyckte att frågan var avgjord.
Karin har också anfört att podcasten tydligt beskrev uppgifterna som kvinnans egen berättelse och att syftet inte var att fastställa något juridiskt.
Nämnden: Advokater har en viktig roll i debatten
Disciplinnämnden konstaterar att advokater har en viktig roll i den offentliga och rättspolitiska debatten.
Samtidigt kan även uttalanden i media som omfattas av grundlagsskydd följas av ageranden som blir föremål för en advokatetisk bedömning. Nämnden pekar särskilt på att en advokats aktiva spridning i sociala medier kan prövas utifrån god advokatsed.
Att kritisera ett system kan inte ha en gräns. Där är luften helt fri.
Rätten att delta i samhällsdebatten innebär alltså inte att en advokats agerande automatiskt står utanför en advokatetisk prövning.
Nämnden konstaterar samtidigt att inga namn, orter eller andra uppgifter framkom som kunde leda till att parternas identiteter blev kända för utomstående.
”Man får gå ganska långt”
Karin tolkar beslutet som att advokater har ett relativt stort utrymme att använda sin yttrandefrihet.
– Beslutet innebär enligt min uppfattning att man får gå ganska långt i att använda sin yttrandefrihet.
Men var går gränsen mellan rollen som klientens ombud och rollen som offentlig samhällsdebattör?
Enligt Karin finns en viktig skillnad.
– Att kritisera ett system kan inte ha en gräns. Där är luften helt fri. Men när man företräder sin klient måste man fortfarande förhålla sig till skyldigheterna mot klienten.
Balansgången blir särskilt tydlig i mål där kvinnor och barn berättar om våld.
Karin har under många år arbetat med kvinnor i utsatta situationer. Hon menar att själva rättsprocessen ibland kan göra det svårare för våldsutsatta att berätta om sina erfarenheter.
– Rättssystemet tystar absolut ned våldsutsatta kvinnor och barn. Bara det faktum att en kvinna i en process inte ska kunna berätta vad hon utsatts för utan att riskera att förlora vårdnaden visar hur systemet brister. Vi advokater måste också bli bättre på att förklara våldet även när det inte finns en fällande dom – som det sällan finns.
”Vi är redan där”
Men om advokater riskerar disciplinära konsekvenser när de uttalar sig offentligt, finns det då en risk att de till slut låter bli?
Karin svarar:
– Vi är redan där. Advokater har blivit osynliga i samhällsdebatten just för att inte riskera kritik eller påföljd från samfundet. Det gör att en av våra viktigaste uppgifter försvinner.
Hon menar att detta i förlängningen kan få konsekvenser för den offentliga diskussionen om rättssystemet.
Advokater behöver, enligt henne, kunna använda sin erfarenhet från rättsväsendet för att synliggöra brister, inte minst när det gäller våld mot kvinnor och barn.