Allt fler kvinnor i Storbritannien uppger att de känner ilska. Enligt BBC har andelen brittiska kvinnor som känt sig arga under en stor del av dagen fördubblats på fyra år.
2020 uppgav ungefär var tionde kvinna att hon hade upplevt ilska under en stor del av dagen. 2024 var motsvarande siffra ungefär var femte kvinna.
Men handlar det om att kvinnor faktiskt blivit argare, eller om att vi börjat tillåta oss att uttrycka känslor vi tidigare förväntats trycka undan?
En arg man uppfattas lätt som stark, bestämd och handlingskraftig. En arg kvinna beskrivs ofta som hysterisk, besvärlig eller känslomässigt instabil.
Kvinnor har lärt sig att ilska är något fult
Historiskt har ilska betraktats väldigt olika beroende på vem som uttrycker den. En arg man uppfattas lätt som stark, bestämd och handlingskraftig. En arg kvinna beskrivs ofta som hysterisk, besvärlig eller känslomässigt instabil.
BBC intervjuar den 34-åriga musikern Chess Galea, som berättar att hon tidigare var rädd för att visa ilska eftersom hon inte ville bli betraktad som ”svår att samarbeta med”.
Numera har hon slutat försöka vara till lags. Om någon ropar sexistiska kommentarer efter henne på gatan säger hon ifrån.
Den osynliga arbetsbördan skapar frustration
En viktig förklaring till kvinnors ilska är den ojämna fördelningen av ansvar i hemmet.
Det handlar inte enbart om vem som städar, lagar mat eller tar hand om barnen, utan också om det osynliga planeringsarbete som ofta faller på kvinnor.
Att komma ihåg barnens läkartider, planera middagar, organisera familjens aktiviteter och ständigt hålla reda på vad som behöver göras skapar ofta en stor mental belastning.
När kvinnor förväntas sköta detta samtidigt som de arbetar och tar ansvar för andra kan frustrationen växa.
Forskning visar att arga kvinnor missgynnas
BBC hänvisar även till forskning från 2020 som visar att kvinnor oftare straffas socialt och professionellt när de uttrycker ilska. I den studien bedömdes kvinnor som visade ilska på arbetsplatsen som mindre lämpade för sin position eller sitt inflytande, medan män inte drabbades av samma negativa bedömning.
Det skapar ett dilemma: Kvinnor som inte säger ifrån riskerar att bli överkörda, medan kvinnor som protesterar riskerar att betraktas som besvärliga.
Den brittiska psykoterapeuten Jennifer Cox beskriver hur flera faktorer kan ligga bakom utvecklingen.
Dels har kvinnors belastning ökat, dels har det blivit lättare att identifiera och prata om orättvisor. Sådant som tidigare betraktades som något kvinnor bara fick acceptera sätter man idag ord på.
En del av den ökade ilskan kan alltså bero på större medvetenhet och en förändrad syn på vad kvinnor ska behöva stå ut med.
Kvinnlig ilska tar allt större plats i populärkulturen
BBC lyfter även hur kvinnors ilska fått en tydligare plats inom musik och film.
Artister som Lily Allen och Olivia Rodrigo använder frustration, besvikelse och ilska som centrala teman i sina låtar.
I stället för att framställa arga kvinnor som problematiska får publiken i allt högre grad ta del av erfarenheterna bakom ilskan.
Psykologen Tara Brach lyfter fram att ilska ofta handlar om värderingar och behov som inte respekteras. Bakom ilskan kan finnas en längtan efter rättvisa, trygghet, respekt eller bara efter att få vila.
Att känna ilska behöver därför inte vara något negativt. Den kan hjälpa dig att identifiera vad du behöver förändra och vilka gränser du vill sätta.